Tjänster som organisationspsykolog

Handledning av chefer och arbetsledare
Precis som i andra kvalificerade människoorienterade yrken sker en utveckling i yrket parallellt med den egna personliga utvecklingen. Det handlar om att hitta ditt eget sätt, att använda just din person på bästa sätt i yrket, inte att stöpas i en form. I handledningen utvecklar du din förmåga att analysera situationer och i att växla perspektiv. Vanligt är tex att analysera händelser utifrån individ-, grupp- och organisationsperspektiv. Som ledare rustas du att bättre se dig själv i relation till din omgivning och förstå hur du påverkar och påverkas av andra.

I olika sammanhang har jag använt Myers Briggs personlighetsinstrument, som är ett spännande sätt att på kort tid få förståelse för dina egna och andras reaktioner, känslor och beteenden. Det går att använda individuellt, men det har även varit mycket uppskattat i ledningsgrupper och i andra arbetsgrupper.

Med lång erfarenhet från en mängd olika företag/organisationer inom både privat och offentlig verksamhet, är jag van att möta chefer och ledningsgrupper. Jag bidrar genom att analysera och sortera problem och frågeställningar för att komma fram till vad som kan vara bästa handlingsalternativ. Ibland genomför jag också åtgärder, t.ex. i form av stöd till grupper eller enskilda.

Detta är ett område, där min medverkan ofta börjar med en konsultation. Tillsammans med uppdragsgivaren analyserar och diskuterar vi vilka åtgärder och aktiviteter som kan bidra i förändringsarbetet. Vidare diskuterar vi vilka delar företaget/organisationen gör och vilka delar jag ska bidra med.

Ett exempel
I en organisation började jag med att träffa chefen för en konsultation, vilken ledde fram till att jag tillsammans med en kollega genomförde en endygns utvecklingskonferens för hela arbetsplatsen på ca 35 personer. Arbetet efter konferensen fortsatte sedan i en referensgrupp, där man tillsammans med chefen fastställde tre utvecklingsområden som man skulle arbeta med under året. Ett av utvecklingsområdena var att bilda en ledningsgrupp på arbetsplatsen. Där genomförde jag och en kollega en utbildning för den nybildade ledningsgruppen. Genom hela förändringsprocessen har också chefen haft ett handledningsstöd.
I andra typer av förändringar, som mera handlat om nedskärningar och uppsägningar, har jag stöttat arbetsplatsen med utbildningar för chefer i bemötande och kriskunskap, men även med stöd till arbetsgrupper och enskilda.

Som hjälp att förbättra arbetsplatser eller för att utreda specifika frågeställningar tex trakasserier eller mobbing på arbetsplatser, genomför jag kartläggningar både via enkät och via intervjuer. I huvudsak handlar det om kartläggningarna av den psykosocial arbetsmiljön och av organisationen. I kartläggningen ingår återrapportering i muntlig och skriftlig form till uppdragsgivaren och till dem som medverkat. Jag ger även förslag till förbättringsåtgärder och kan också hjälpa till att genomföra åtgärder.

Stöd vid utmattning, utbrändhet och utmattningsdepression

Sedan 1990-talet har andelen sjukskrivna pga utmattning varit betydligt högre än tidigare. Jag har under 20 år arbetat som stöd för anställda, chefer och organisationer i dessa frågor. Prognosen är mycket god för personer som fått diagnosen utmattning. I stort sett samtliga personer som sökt hjälp hos mig som psykolog sedan mitten av 1990-talet har blivit återställda och kunnat återvända till arbetslivet. Det är dock viktigt att få ett professionellt och kompetent stöd. Även om prognosen är mycket god för utmattning, så varierar tiden för läkning eller återhämtning kraftigt, från några månader till flera år innan man är helt återställd. Även begreppet utmattningsdepression används som diagnos, vilket också antyder att depressiva symtom är vanliga i samband med utmattning. Orsakerna till att utmattning ökat beror bla på stora förändringar inom arbetslivet, förändringar av attityder i samhället och förändrade livsmönster.

Hur upplever man utmatting?
Vanligt vid utmattning är ett brett spektra av symtom både fysiska, psykiska och kognitiva som tex ångest, nedstämdhet, depressiva symtom, sömnstörningar, värk i kroppen, spändhet, yrsel, humörsvängningar, låg självkänsla, svårigheter med minne och koncetrationsförmåga, trötthet.

Hur påverkas vi av utmattning?
En utmattad person saknar arbetsförmåga och behöver vara sjukskriven. Inte sällan har personer som drabbas av utmattning inte haft en enda sjukskrivningsdag eller endast några få sjukskrivningstillfällen tidigare i livet. Det kan därför vara extra svårt att acceptera att man är sjukskriven vecka efter vecka. Utmattningen kan göra att personen inte orkar göra någonting, inte ens vardagssysslor. Man kan beskriva det som energifattigdom och att energin plötsligt bara tar slut och man orkar ingenting. Ofta orkar man inte heller träffa andra människor och isolerar sig. Detta tillstånd upplever många som helt främmande mot hur man brukar vara. Det leder ibland också till känslor av hopplöshet och uppgivenhet. Symtomen förvärras också ju mer energifattig man är.

Är det vissa typer av människor som drabbas av utmattning?
Personer i alla yrken och brancher drabbas, men oftare personer i sk ansvarsbefattningar tex chefer på olika nivåer. De personer med uttmattningsdiagnos som jag hjälpt har haft mycket olika befattningar såsom tex chefer, lärare, rektor, bilförsäljare, vaktmästare, elektriker, diakon, präst, sjuksköterska, läkare, psykolog, veterinär, forskare på universitetet, professor. Det finns också personlighetsdrag som verkar vara mera framträdande bland utmattade, tex högt engagemang, höga egna krav, stort eget ansvarstagande, svårigheter att säga nej, svårigheter att be om hjälp. Det är personlighetsdrag som i andra sammanhang är positiva och eftersträvansvärda och beskrivs då som kompetent, ansvarstagande, effektiv, engagerad, resultatorienterad, självständig.

Vilken hjälp kan jag erbjuda?
Jag är ofta stöd i rehabiliteringsprocesser för både anställda och arbetsgivare och van att samverka med sjukskrivande läkare och samarbeta med Försäkringskassan (om den anställde önskar det och med hänsyn till sekretess).

I takt med att en utmattad person återhämtar sig, så behövs olika typer av stöd. Även sedan personene börjat arbeta. Det är därför värdefullt att behålla kontakten under hela återhämtningen. Kontakten kan successivt glesas ut.
Personen behöver ofta konkret hjälp att hantera sin vardag och sina symtom. Som psykolog ger man stöd på olika sätt under utmattningen. Det handlar om att den utmattade ska få större förståelse för vad utmattning innebär, hjälp att hantera ångest, stöd att strukturera sin vardag, hjälp att sortera, hjälp att förstå vilka faktorer som kan ha bidragit till utmattningen, hjälp att koppla ihop riskbeteenden till den anställdes arbete och hjälp att förändra beteenden.

Beroende på om konflikten är mellan två personer eller inom en grupp, vad som utlöst konflikten och vilken den nuvarande konfliktnivån är, tar jag ställning till och föreslår arbetssätt. Ibland genomför jag konflikthantering direkt i ett möte med de inblandade och ibland träffar jag parterna en och en först, eller gör en utredning med intervjuer. Ofta behövs några samtalstillfällen efter att konflikten blivit pratbar och senare kan det vara bra med en uppföljning, för att säkerställa att samarbetet fungerar.

Arbetsgången

Dialog med uppdragsgivaren om uppdrag
Förslag lämnas till uppdragsgivaren
Diskussion kring eventuella justeringar
Genomförande
Utvärdering och återkoppling